Veckans arkivinlägg: En stad - en kommun

Strax före valet 2010 lyfta borgarna återigen frågan om att splittra Göteborg. De ville göra Torslanda till en egen kommun. Då skrev jag det här inlägget:

21 april 2010 - En stad - en kommun:
 
 

Så har Torslanda SDN* beslutat att de vill genomföra att de vill slita loss yttersta delen av Hisingen och bilda en egen kommun. De vill börja med att göra en "opinionsundersökning". Det finns en folkomröstning från förr. 1998 genomfördes det en folkomröstning där över 80% av Göteborgarna röstade för en odelad stad. Ett ljummet ja fanns endast i de tre stadsdelarna som väckte frågan. Inte ens i dessa var frågan någon kioskvältare. I Älvsborg röstade endast 46,5% i folkomröstningen. En anmärkningsvärt låg siffra i en av stadens mest väletablerade områden som tyder på att folk inte såg det som en viktig fråga.

Trots detta vill alltså borgarna (mp, fp, c, kd och m)låta Torslanda bli eget. Anmärkningsvärt är det att miljöpartiet inte lyckats prata ihop sig internt i frågan. I en så viktig fråga borde en majoritetslinje växa fram genom diskussion. Vem vet vad miljöpartiet står för?

I GP:s artikel i frågan är det särskilt ett stycke som är anmärkningsvärt:

"Enligt Bjärknemyr (mp) fattades beslutet utan någon större debatt. Enbart företrädarna för S och V var av en annan åsikt."

Lite roligt uttryckt. Det GP kallar "enbart" motsvarar hälften av nämnden, minus en. Tror inte GP skulle skriva "enbart" borgarna var emot ett beslut... Nåja, en semantisk spetsfundighet!

Det gamla yttrandet från Göteborgs kommun när ärendet var uppe senast:

"Kammarkollegiet har den 8 januari 1999 översänt remiss till länsstyrelsen om delning av Göteborgs kommun. Länsstyrelsen har därför begärt in yttrande från Göteborgs kommun i frågan.

Med anledning av detta vill vi anföra nedanstående skäl för att avstyrka en delning av Göteborgs kommun.


Göteborgs kommun höll i samband med det allmänna valet 1998 folkomröstning i hela Göteborg om Askim, Älvsborg och Torslanda alla tre eller någon stadsdel skulle få bilda en egen kommun. Utslaget var entydigt. En kraftig majoritet i staden sa nej till att staden skulle delas. Mer än 80 % sa nej i hela Göteborg till att någon av de tre stadsdelarna skulle få bilda egen kommun. Det finns inget stöd i Göteborg för en delning av staden.

Vi har även tidigare framfört andra sakskäl för att kommunen skall vara odelad. Till skillnad från andra stora städer som Stockholm eller Malmö finns de välsituerade stadsdelarna likaväl som de mindre bemedlade stadsdelarna inom Göteborg. Detta ger oss en möjlighet att dela på bördor och bekymmer på ett solidariskt sätt som annars skulle vara svårt eller nästintill omöjligt. Detta är för oss viktigt att det även fortsättningsvis är möjligt.

Göteborg är idag en motor i utvecklingen av Västsverige. Idag är Göteborg attraktivt för företag att etablera sig i och Göteborg har kraft att medverka i utvecklandet av nya företag och branscher. Denna möjlighet kommer på ett flertal punkter att beskäras om kommunen blir mindre. Blir det ekonomiska underlaget mindre minskar också möjligheterna att medverka i olika projekt. Att en av regionens största företag och arbetsgivare inte längre skulle ligga i Göteborg är även det besvärande.

De utredningar som kommunförbundet genomförde visade också att det ekonomiska resultatet för Göteborg efter en eller flera utbrytningar skulle bli negativt. Vi ser inte de tungt vägande skäl som gör att befolkningen i Göteborg skulle tvingas betala ännu mer i skatt eller tvingas avstå från service för att nya gränser skall ritas in på en karta."


Så, låt oss hoppas följande:

1) Att Mp håller sig på rätt sida skranket i fullmäktige.
2) Att regeringen inte hinner pilla på frågan innan valet. Om den borgerliga regeringen skulle dela en kommun mot kommunens vilja, tja.

* Istället för egen kommun blev det som bekant - mot vissa blåbruna element i Torslandas vilja en sammanslagning med Biskopsgården till den nya & nuvarande stadsdelen "Västra Hisingen". Idag så är frågan stendöd - eller? Jag har i alla fall inte hört något om det. Kanske någon journalist borde fråga borgarna vad de tycker? Torslandapartiet finns ju fortfarande kvar. Verkar satsa på kommunvalet igen. Bland sina prioriterade frågor är att de vill göra om resursfördelningssystemet - så att det är mindre omfördelande. Samtidigt säger de att de inte tar ställning på vänster-höger skalan... :) Så det finns ett lokalt högerparti i Torslanda - får se om de lyckas skaka liv i frågan igen.

Låt ISIS ta över hela Syrien & Irak...

Anser Kristdemokraten Anders Bergsten på Twitter:
 Ovanstående inlägg är numera borttaget. Tur att Håkan Eriksson lärt mig hur man tar skärmdumpar nu...
 

När jag och flera andra, bland annat twittraren och debattören Carolina Farraj , konfronterade honom så svarade han:

"Svårt med ironi på Twitter. Allt tolkas bokstavligen! Jobbigt."

Ärligt talat. Vari det ironiska ligger i att skriva att det syriska och det irakiska folket inte är värda att bry sig om - utan att ISIS gärna får slakta dem och införa sin perverterade variant av Islam? Mycket märklig "humor" av en förtroendevald kristdemokrat. Ren SD-nivå.
 
Angående svårigheten med ironi på nätet så tycker jag att det passar med en jämförelse med vad min vän KK fick höra av en sjuksköterska på Östra Sjukhuset när han efter en blöt natt hamnade i kanalen i Göteborg:

"Du ska inte dricka pilsner om du inte är kapabel till det."

Helt enkelt - kan du inte hantera twitter, kör dina skämt bland punchglasen på dina herrmiddagar Anders Bergsten (KD).


Okunnighet om begreppet "Frivillighet"

Smutsigt användande av folk i beroendeställning av Visita:
 
 Liselott Florén, kommunikationschef vid Visita med den T-shirt som organisationen uppmanar sina medlemsföretag att förse sina anställda med. Frivilligt, säger Liselott Florén... Foto: Arbetet.se
 


Läser på webb-tidningen Arbetet.se om nästa steg i arbetsköparnas involvering i valrörelsen. Sedan tidigare har vissa företag, däribland hamburgerkedjan Max, skickat brev med "information" om vad ett eventuellt regeringskifte enligt dem kommer att innebära. Visitas nya kampanj går ett antal steg för långt! Hur naiv får man egentligen vara? Liselott säger:

"– Vi tvingar ingen. Visita uppmuntrar medlemsföretagen till nära dialog med sina anställda. Men om någon inte vill ska det respekteras, det är vi noga med."

Varför Liselott Floréns försäkringar om frivillighet bara är en dimridå:
Det säger sig egentligen självt. Om chefen kommer och presenterar en åsikt så är du automatiskt i underläge. Vem vill säga emot chefen "i onödan"? Särskilt om du har en otrygg anställning (50% inom hotell & restaurang enligt HRF). Jag minns min förra chef på företaget jag är uthyrd till (alltså inte min riktiga chef- men hon som avgör hur länge jag får vara kvar där...) som på en fikapaus började prata om behovet av jakt på varg. Jag gjorde vissa invändningar om att hon hade fel - hon höjde rösten, jag tänkte "inte lönar det sig att säga emot". Jag rundade av utan att hålla med, men utan att säga mer och gick tillbaka till mitt skrivbord...

Detta gällde alltså en diskussion som inte på något sätt hade med jobbet att göra. Säg istället att du är anställd på timmar, jobbar nästan heltid, du försörjer dig som servitör på en krog. Du är under trettio, inte mycket livserfarenhet. Restaurangen har ingen fackklubb (de flesta restauranger har inte det). Chefen kommer och säger "ni ska ha nya T-shirts" samtidigt som hen lite kort informerar om vad den s.k. dubbelstöten är och vad den skulle innebära för företaget. Vem ställer frågor i det läget? Har man tur på företaget så finns det en sån där riktigt gammal veteran servitris på jobbet som, med 20 år i branschen både lyckats få fast anställning OCH tillräckligt med skinn på näsan för att våga bita tillbaka. Grejen är ju att det inte "bara" handlar om att "våga" stå upp för dina åsikter. Chansen är ju stor att den genomsnittsliga servitrisen/hotellreceptionisten inte har satt sig in i frågan sen tidigare. Kanske bara har en vag känsla av att "det här är ju politik, känns lite obehagligt".

Även om den anställde känner till frågan och har en åsikt - att med kort varsel samla tankarna och säga emot "på ett lagom sätt" när chefen kommer förberedd och presenterar något som självklart, det är minst sagt mycket begärt. Vi pratar ju inte om en värderingsfråga som högre skatt för de rika eller liknande - utan om något som jag är övertygad om att de flesta uppfattar som en detaljfråga. En detaljfråga som dessutom Visita driver med mycket högt tonläge och målar upp den som om den är helt avgörande för branschen. Titta gärna på deras kampanjsida för att få en bild.

Återigen - 50% av de anställda i branschen har en osäker anställning. Det positiva är att restauranger brukar tänka sig noga för innan de gör något som kan uppfattas som kontroversiellt och riskera sitt kundunderlag. Dock - EN enda anställda som känner sig tvingad att delta i politiskt propagerande mot sin vilja är ett oerhört stort demokratiskt problem.

Med detta sagt så finner jag det minst sagt märkligt att ovanstående kampanj inte med ett ord uppmärksammats på www.hrf.net eller på HRF:s twitterkonto, ej heller på min partikamrat Jenny Bengtssons twitterkonto. Särskilt märkligt eftersom Jenny Bengtsson är intervjuvad i artikeln. Hon säger:

– Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet, säger Jenny Bengtsson, ordförande i HRF:s avdelning 2. I det ingår att bestämma arbetsklädsel. Så det är nog bara att ta på sig kampanjtröjan.

Även om syftet med uttalandet är att markera hur illa det är med kampanjen - att markera att de anställda inte har något val, så hoppas jag inte att de nöjer sig med ett sådant konstaterande. Om Jenny Bengtsson och Per Persson har rätt - att de anställda inte har rätt att vägra - då borde HRF omedelbart kalla till förhandling. Grundlagens rätt till att inte behöva ta ställning politiskt offentligt måste rimligen väga tyngre än kollektivavtalets skrivningar om att arbetsgivaren leder och fördelar arbetet. Dessutom måste de ännu tydligare ut i debatten - i media, men också gentemot medlemmar (och alla oorganiserade). Tidigare har fackets tidning Hotellrevyn beskrivit hur anställda tvingas lägga ut politiska pamfletter till exempel på hotellrum. Nu tar alltså arbetsgivaren det ett steg till och vill få anställda att bli reklampelare. Det är principfrågan som är det viktiga eftersom HRF rimligt nog* är för den lägre momsen på restaurangbesök (eg likställa det med matmomsen), men delar oppositionens inställning att sänkningen av arbetsgivaravgiften för ungdomar varit ineffektiv.

Jag kommer inte sätta min fot på någon restaurang eller krog där personalen går runt i Visitas politiska T-shirts. Inte för sakfrågans skull - utan för att jag värnar om verklig yttrande- och åsiktsfrihet.

* Rimligt eftersom det dels handlar om betydligt större summor för den enskilda restaurangen, vilket gynnar de arbetsgivare som ska ge deras medlemmar jobb och högre löner. Dels så finns det gränsdragningsproblem där färdigmat i affären enligt S+V ska ha lägre moms än dagens lunch i personalmatsalen. För mig är det ett val om att få in mer pengar till välfärden och då kan det nog vara värt det. Däremot har jag all förståelse för att facket gör en annan bedömning.
Visa fler inlägg