Vad får det fria skolvalet kosta?

Varför har jag stött en utredning om mellanstadierna på Bärby, Gunnestorp- och Tångenskolorna.
(Det här är mitt perspektiv, det kommer komma ut en bredare och bättre beskrivning ut från förvaltningen till barnfamiljerna i Tuve och Säve)

Det finns en uppfattning bland övriga politiska partier, i alla fall på riksplanet, att den fria etableringsrätten för privatskolor är någonting positivt. Vänsterpartiet har i många år påpekat att det ökar segregationen, försämrar sammanhållningen i lokalsamhället och innebär att resurser går från skolan till såväl privata vinster som marknadsföring.

Vi vill att alla skolor ska vara den bästa skolan, vi vill återupprätta närhetsprincipen. Ungarna på gården ska gå i samma skola, föräldrarna lära känna varandra och träffas både på föräldramöten och på ungarnas fotbollsmatch i den lokala klubben. Det är så vi skapar ett samhälle som håller ihop.

När skolan och lokalsamhället fungerar på det sättet – då får vi inte bara bättre skolor, vi får också mer demokrati. Idag är det färre människor som möts och färre människor som tillsammans tar strid för saker i sina bostadsområden. Därför välkomnar jag att föräldrarna i Säve nu tillsammans anstränger sig för att slå vakt om sin skola och informera oss om den oro de har över planerna på att göra Bärby till en F-3 skola.

Samtidigt önskar jag att fler hörde av sig, framförallt från mer resurssvaga områden.

I höst byter närmare 300 elever från våra skolor till en  nystartad privatskola.

Privatskolan* sökte förra våren och fick godkänt sin ansökan i höstas. På drygt ett år lyckas de alltså få godkänt och starta igång verksamheten. Nu i dagarna har det blivit klart vilka som sökt sig till den nya skolan. Det är sammanlagt 291 elever från olika kommunala skolor på Norra Hisingen och ytterligare några från Lundby. Det innebär i runda slängar ett "omställningstryck" på dryga 22-23 miljoner kronor när dessa elevers skolpeng ska flyttas över till den nya skolan.

Främst är det Tuve och Skogomeområdet som tappar elever:

Gunnestorpsskolan tappar omkring 96 elever och Skogome 69. Detta innebär alltså uppsplittrade barngrupper och minskat underlag för skolorna. Det innebär också att förvaltningen, de aktuella skolorna och vi politiker i stadsdelsnämnden har haft en tuff vår. Skolorna har gjort en lång resa, men lyckats hitta kreativa lösningar. Bland annat har Skogomeskolan lyckats öka från en till två förskoleklasser. Exemplet visar på hur lätt det är att starta en privatskola och de potentiella effekterna på välfungerande barngrupper på en populär skola.
 
Självklart kommer vi stå upp för de planer kring skolorganisationen i Backa-Skogome som vi fick fram under det omfattande dialogarbetet som skedde förra året. Vi kommer ta kampen för goda skolor överallt på Norra Hisingen – de familjer vars barn är kvar på Gunnestorp eller Skogomeskolan ska veta att vi står upp för dem. Vi kommer inte låta dem drabbas för att några av deras klasskamrater bytt skola.

Så länge vi har ett system där antalet elever kan variera från år till år, där det är omöjligt för den kommunala skolan att veta hur många elever man har året därpå så behöver stabiliteten i systemet stärkas upp. Därför har vi påbörjat en process med att se över möjligheten till att samla mellanstadieeleverna i Säve och Tuve till en skola. Då blir möjligheten att parera upp- och nedgångar större och lärarna får kollegor och en trygghet på sin arbetsplats. Jag tror det ger en bättre skola – där vi kan lägga resurserna direkt på verksamheten snarare än på lokaler.

Valfriheten skapar inte frihet – den skapar en segregerad, rörig och dyr skola. Norra Hisingens tjänstemän har räknat ut att i år försvinner 6,3 miljoner in i ett tomt hål pga kostnader för ”tomplatser” pga den nya skolan. Någras valfrihet kostar oss alla pengar, stabilitet och i det här fallet mellanstadierna på Gunnestorp, Tångenskolan och Bärby.

Det är dags att slänga den fria etableringsrätten för privatskolor på historiens sophög. Låt oss tillsammans utveckla den närmsta skolan och skapa starka lokalsamhällen, för alla barns bästa.

 
 
 Foto: Photodisc och Aftonbladet


* Jag vill understryka att den aktuella privatskolan, Fridaskolan har ett gott rykte och INTE är driven av ett riskkapitalbolag. Detta blogginlägg handlar om effekterna av EN friskola, i obestämd form.
#1 - - Annarkia:

Det är lovvärt att Frodaskolan har gott rykte och inte ägs av ett rikskapitalbolag. Låt oss hoppas att det kommer att bestå. Tendensen har varit att små enheter har köpts upp av riskkapitalbolag efter ett tag.

Fö är det korrekt att säga att en en skola som inte hunnit starta har ett gott rykte?

Svar: Hej!Bra påpekande Annarkia - dels så har det ju visat sig att små eldsjälar lätt blir uppköpta. Angående det goda ryktet baserar det sig på deras andra skolor. Ursäkta otydligheten.
Mikael Wallgren